Hem

I dessa tider är jag glad att jag är utbildad undersköterska. Det finns alltså jobb till mig även om det är storvarsel i hela Sverige. Har tom blivit erbjuden att börja ett jobb här ute. Dock känns det inte lägligt precis just nu då jag helammar min lille Anton. Om några månader blir det nog lite jobb när Lukas är hemma med de små. Eller så ställer farmor upp helt säkert:) Vet inte hur länge sen det var jag jobbade. 3 år kanske? Och då menar jag som uska. Har hunnit med en del sen dess, blivit gravid första gången, föda en prins, ha bebis, som blir ett barn, bli gravid för andra gången samtidigt som man har ett barn att uppfostra till en bra människa, föda andra prinsen, ha både en bebis och ett barn som ska dela på mig- Detta är mer än ett heltidsjobb. Sen har jag turen att barnens pappa finns med och ständigt hjälper till, dag som natt. Vi har ett bra teamwork det ska gudarna veta:) Det jag egentligen vill säga med detta är att livet är underbart som mamma.